"Liten"

Nikon D800 & Nikkor 50mm f/1,8G  Bild tagen med ISO 3200, rätt bra kvalle trots allt va?!
Hahha asså denna bilden är så klockren på min lilla mongo till kisse, speglar verkligen hans sköna personlighet.
 
Liten som han heter kom till mig i slutet av Januari 2010, då var han cirka 6 månader gammal. Han är en korsning mellan Norsk skogskatt och bondkatt.. Jadu han har ju inga drag av att va en Norsk skogskatt som hans mamma, men dock har han fått hennes pälsfärg är inte de lite lustigt?! Jajja, nog om det, nu till den seriösa biten i det hela..
 
Om man säger såhär, om jag inte hade tagit över Liten när han var 6 måndader så hade han inte blivit äldre, då hade han vart död nu.. Dom som hade honom skulle skjuta honom för dom inte hade "råd" att åka in och avliva honom på ett rätt sätt.. Jag vet de är helt sjukt att man kan göra så.. Men men, han lever iallafall min bebis och det är huvudaken.
 
Okej, och nu till hans namn då.. Liten, de är nog inte många katter som heter de jag vet.. Dom som hade honom kallad han för Liten bara för att föddes i en stor kull med kattungar och han blev den som hamna på efterskälken med maten och va betydligt mycket mindre än dom andra.. När jag hämtade honom när han va 6 månader så var han fortfarande väldigt Liten så namnet passade ju fortfarande in iallafall.. Dock så ville jag döpa om honom, bestämmde mig för att han skulle heta Elton, efter Elton John såklart. Ochså för att han växte ju väldigt fort när jag fick honom så nu är han inte liten längre. Men det va inte de lättaste att byta bara sådär, blev att jag gick runt och sa Liten hela tiden så då fick han fortsätta heta de.. Haha, när han är in till vetrinären så brukar dme låta lite förundrade när dem ropar upp hans namn i väntsalen, men vafan ;)
 
Han är så himla dum-ful den där kissen så han blir supersöt! Här är lite ting han brukar ha för sig: han ska alltid leta efter nya KONSTIGA ställen att ligga på, han följer efter en vart man än går, han ligger bredvid spisen varje gång man lagar mat, han ska alltid ligga på min mage på natten när han ska sova, han ska alltid hålla på och klappa en med hans tass i ansiktet, ibland vaknar man av att han ramlar ner från soffan när han rullat runt i sömnen, han ligger nästan alltid på rygg med tassarna rakt upp i vädret.. Han är så himla rolig :)
 
Tanken att han egentligen inte skulle finnas nu känns helt sjuk. Jag är så himla glad att jag räddade honom, världens finaste lilla gris ♥